“Efter en natt bland sexköpare och prostituerade”

I en artikel publicerad på Makthavare.se den 24 november 2009 följer skribenten med Stockholmspolisens Kommission mot människohandel på en nattlig spaning mot sexköp i huvudstaden. Artikeln skildrar hur polisen arbetar för att identifiera och stoppa misstänkta sexköpare och belyser de utmaningar som finns inom lagstiftningen och polisens arbete.

Polisens arbete mot sexköp

Skribenten beskriver hur de, iförda skottsäkra västar, följer efter misstänkta sexköpare i civila polisbilar genom Stockholms gator. “Vi följer efter en skåpbil med logotyp från en VVS-firma i Södertälje, som kör mot Skeppsholmen.” Platser som Skeppsholmen och Riddarholmen nämns som vanliga områden där sexköp fullbordas. Polisen identifierar ett misstänkt fall där en känd prostituerad kvinna plockas upp på Malmskillnadsgatan och sedan förs till en mer avskild plats. Efter en kort biljakt stoppas bilen, och den misstänkte mannen förhörs.

De misstänkta och deras beteende

Polisen möter både köpare och prostituerade under natten. Enligt skribenten ser hon att “kvinnan… vinglar på fötterna och hon skriker på Jeanette att hon borde säga till polisen hon träffade för några dagar sedan att det inte var sjysst att sno hennes parfym.” Mannen som plockat upp kvinnan förnekar att han avsåg att köpa sex och hänvisar till att han har flickvän. Poliserna diskuterar fallet och landar i att tre indicier talar för ett försök till sexköp: mannen plockade upp en känd prostituerad, på Sveriges mest kända gata för prostitution, och körde henne till en plats där sexköp ofta genomförs.

Sexköp i Stockholms nattliv

Under natten observerar skribenten en ständig trafik av bilar som cirkulerar på Malmskillnadsgatan, vilket hon beskriver som ett “mönster”. “I princip varje bil som passerar oss och som körs av en ensam man, cruisar alla för att köpa sex på dessa gator efter kl 22.” Hon noterar även att taxibilar är involverade i sexhandeln, antingen för att transportera prostituerade eller för att själva delta i sexköp.

Stockholms prostitutionsenhet rapporterar att de sett 19 prostituerade under kvällen, dubbelt så många som några år tidigare. Polisens insats denna natt resulterar i att en man tas för fullbordat sexköp och tre rapporteras för försök till sexköp.

Kritik mot lagstiftningen

Skribenten avslutar artikeln med en skarp kritik mot den svenska lagstiftningen kring sexköp och människohandel. Hon menar att nuvarande lagar är ineffektiva och har för låga straffvärden. “Det är dags för att förändra den juridiska spelplanen nu. Ta bort brottet sexköp som är en juridisk konstruktion för frivilligt prostituerade.” Istället föreslår hon att sexköp ska jämställas med människohandel och att straffen ska skärpas till mellan två och tio års fängelse.

Vidare föreslår hon att brottet koppleri bör slås ihop med människohandel och att polisen bör ges riktade resurser för att bekämpa sexhandeln effektivt. “Utan detta famlar arbetet mot sexköp i mörkret bland tandlösa lagar och budgetar där arbetet mot sexköp är lågt prioriterat.”

Sammanfattning

Artikeln ger en inblick i polisens arbete och de svårigheter de möter i kampen mot sexköp. Den belyser också de strukturella problemen med lagstiftningen och hur den nuvarande juridiska hanteringen av sexköp försvårar polisens insatser. Författaren argumenterar för en kraftig skärpning av lagarna för att tydligt signalera att människohandel och sexköp inte accepteras i samhället.

Originalinlägget som citeras i denna text finns att hitta via Wayback Archive.