Framtidens Makthavare (2018)

Makthavare.se skrev den 14 november 2018 sin årliga lista över framtida makthavare i Sverige. Listan presenterade unga politiker, opinionsbildare, aktivister och entreprenörer som ansågs ha potential att påverka samhället på nationell och internationell nivå. Urvalet inkluderade individer från olika politiska partier, organisationer och branscher och belyste deras engagemang inom allt från klimatfrågor och jämställdhet till näringsliv och juridik.

Listan, som togs fram genom öppna nomineringar och en expertjury bestående av personer inom politik, media och kommunikation, inkluderade namn som redan gjort avtryck genom sin synlighet och sitt arbete. Flera av personerna var unga ledare inom partipolitiken, framstående debattörer eller aktiva inom civilsamhället.

Några av de mest uppmärksammade namnen:

• Ahmed Abdirahman har utmärkt sig som initiativtagare till Järvaveckan och idag arbetar han vid Stockholms handelskammare med uppdrag att skapa en mer integrerad stad. Men aktuella fokusfrågor och en sällan skådad drivkraft spår vi Abdirahman en lysande framtid, och vi ser med glädje fram emot att att följa honom.
• Greta Thunberg (2003) – Blev ett globalt fenomen genom sin skolstrejk för klimatet, vilket inspirerade miljontals unga världen över att delta i Fridays for Future-rörelsen.
• Ida Drougge (1990) – Moderat riksdagsledamot som utmärkte sig genom sin kamp för tjänstemannaansvar och sin debattstil i sociala medier.
• Romina Pourmokhtari (1995) – Liberala Ungdomsförbundets utbildnings- och integrationspolitiska talesperson, känd för sitt tydliga sätt att kommunicera svåra frågor.
• Linnea Claeson (1992) – Jurist och opinionsbildare som med sitt Instagramkonto Assholesonline lyfte fram och utmanade sexuella trakasserier och hot på nätet.
• Isabella Löwengrip (1990) – Redan en etablerad entreprenör och influencer vid listans publicering, med en stark närvaro inom affärsvärlden.
• Lawen Redar (1989) – Socialdemokratisk riksdagsledamot, särskilt aktiv inom kulturpolitik och en återkommande debattör i kulturpolitiska frågor.
• Rebecka Le Moine (1990) – Miljöpartist och stark miljökämpe som 2017 utsågs till “Årets miljöhjälte” av Världsnaturfonden.
• Rebecca Nordin Vainio (2000) Moderat veteran. Ordförande för MUF Sollentuna, ledamot i kommunfullmäktige i Sollentuna och ledamot i styrelsen för Moderat Skolungdom.
• Catarina Kärkkäinen (1994) – Ordförande för Fria Moderata Studentförbundet, känd för sitt liberalkonservativa engagemang och sin roll som ledarskribent.
• Aida Badeli (1996) – En tydlig röst för mänskliga rättigheter och talesperson i dessa frågor för Grön Ungdom.
• Moa Lundqvist (1991) och Dilan Apak (1991) – Två framstående satiriker och komiker som med sin TV-serie SODOM utmanade samtiden genom humor och politisk analys.

Bred representation av unga makthavare

Listan visade på en bredd av inflytande – från digital opinionsbildning och aktivism till traditionell politik och fackligt arbete. Den inkluderade även ledare inom ungdomsförbund, representanter från Sveriges Elevkårer och personer som drev viktiga frågor genom journalistik och föreningsliv.

Exempelvis lyftes Hedda Berkesand (1997) fram för sitt arbete inom Miljöpartiets ungdomsförbund, Louise Meijer (1990) för sin roll i Moderaterna och Andrea Törnestam (1991) som en av SSU:s mest inflytelserika personer. Blanche Jarn (1994) utmärkte sig som en av de mest profilerade Timbro-debattörerna, medan Fatemeh Khavari (2000) uppmärksammades för sin aktivism kring amnestifrågor.

Andra som nämndes var Amanda Kanange (1996), Warda Fatih (1994) och Caroline Rhawi (1994), som alla hade nyckelroller inom sina respektive politiska ungdomsförbund. Alexandra Ivanov (1989) var en av få äldre på listan men hade redan en gedigen karriär som ledarskribent på SvD och rådgivare inom Moderaterna.

Vad listan visade om framtidens makthavare

Genom att samla unga individer med inflytande från olika sektorer visade listan en förändring i maktfördelningen. Digitala plattformar spelade en allt större roll för opinionsbildning, och flera av namnen hade byggt sina plattformar genom sociala medier. Aktivism och partipolitik gick ofta hand i hand, och engagemang inom fackliga och ideella organisationer var en återkommande faktor.

Listan pekade på att framtidens makthavare inte nödvändigtvis följde de traditionella vägarna till inflytande. Istället kunde de kombinera politiskt engagemang med näringsliv, aktivism och digital opinionsbildning för att skapa en plattform och påverka debatten.

Den ursprungliga artikeln är numera inte tillgänglig på Makthavare.se, men kan nås via Wayback Machine.