Jessica Schedvin publicerade på den numera nedlagda sajten Makthavare.se listan över framtidens makthavare 2022 – en sammanställning av unga politiska talanger som förväntas spela en betydande roll i Sveriges framtida politiska landskap. Listan, som sammanställdes i samband med Almedalsveckan, innehåller personer under 30 år som är aktiva inom politik och civilsamhälle. Många av dessa individer har redan etablerat sig inom sina respektive partier och rörelser, och deras inflytande förväntas växa under de kommande åren.

Framstående namn från listan

• Simona Mohamsson (1994) – En stark röst i Göteborg och tidigare styrelseledamot i Liberala Ungdomsförbundet. Hon har även författat boken Hongkong RIP och är ordförande för socialnämnden på Hisingen.
• Gustaf Göthberg (1993) – Moderat toppkandidat i Göteborg med internationellt engagemang i människorättsfrågor. Han har även en koppling till Jarl Hjalmarson Foundation.
• Romina Pourmokhtari (1995) – Tidigare förbundsordförande för Liberala Ungdomsförbundet (LUF), känd för sin skarpa debattstil och sitt arbete för att modernisera sitt parti.
• Zebulon Carlander (1994) – Utredningssekreterare på Regeringskansliet och programansvarig på Folk och Försvar. Med sitt gedigna försvarspolitiska CV ses han som en potentiell framtida försvarsminister.
• Elsa Alm (2000) – Företrädare för LO-medlemmar under 30 år och en stark profil inom den svenska arbetarrörelsen. Hon är även mycket aktiv i sociala medier.
• Emma Wiesner (1992) – EU-parlamentariker för Centerpartiet och miljöingenjör. Hon fick över 20 000 personkryss i EU-valet och arbetar med hållbarhetsfrågor på europeisk nivå.
• Nike Örbrink (1997) – Tidigare förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU). Hon har bidragit till att stärka KDU:s närvaro och relevans i ungdomspolitiken.
• Dalila Alibasic (1999) – En framstående röst inom Moderata Ungdomsförbundet (MUF) och en stark profil i sociala medier.
• Ulla Lovcalic (1995) – Säkerhetspolitisk talesperson för Liberala Ungdomsförbundet och student vid Försvarshögskolan. Arbetar även som projektledare inom försvars- och säkerhetssektorn.
• Amir Jawad (1995) – Pressansvarig för Liberalerna i Region Skåne och riksdagskandidat för partiet.
• Christoffer Heimbrand (1997) – Ordförande för Liberala Studenter och en aktiv debattör inom både akademiska och politiska kretsar.

Denna lista visar på den bredd och styrka som finns bland Sveriges unga politiska talanger. Många av dem har redan etablerat sig som viktiga namn inom sina respektive partier och kommer sannolikt att spela en avgörande roll i svensk politik under de kommande åren. Tack vare Jessica Schedvins arbete på Makthavare.se kan vi följa deras utveckling och se hur de formar framtidens politiska landskap.

Urvalet av framtidens makthavare

Listan togs fram genom öppna nomineringar och en jury ledd av Sara Graner Tyllman. För att kvalificera sig skulle personerna vara 30 år eller yngre samt vara politiskt aktiva eller engagerade i ideell sektor. Totalt inkom över 500 nomineringar, vilket visar på det stora intresset för att lyfta fram unga ledare i Sverige.

Orginaltexten finns numera bara att hitta via Wayback Archive.

När Casino Cosmopol i Stockholm slog igen portarna i april 2025 var det inte bara slutet på ett statligt spelmonopol – det var slutet på en era. Men bakom de släckta neonskyltarna växer nya farhågor fram: Vad händer med spelansvaret, jobben och tryggheten när staten kliver av spelplanen?

Bakgrunden till stängningen

Regeringens beslut att avveckla statliga kasinon vilar på både ideologiska och ekonomiska grunder. I propositionen Avveckling av statliga kasinon (Prop. 2024/25:73) framgår att staten inte längre ser det som en lämplig uppgift för ett statligt ägt bolag att bedriva kasinoverksamhet. Förslaget innebär att möjligheten att bedriva spel på kasino genom statlig licens tas bort, vilket i praktiken innebär att Casino Cosmopol avvecklas. Utöver de ideologiska argumenten pekar propositionen också på ekonomiska skäl för avvecklingen. Driften av Casino Cosmopol har under flera år visat minskande intäkter. Verksamheten bedöms inte vara långsiktigt hållbar, vilket gör att staten inte längre ser det som motiverat att upprätthålla den med offentliga medel (Prop. 2024/25:73, Regeringen).

Det ekonomiska motivet bekräftas också i Svenska Spels bokslutskommuniké för 2024, där det framgår att Casino Cosmopols nettospelintäkter har minskat kraftigt under de senaste åren och att verksamheten inte längre är lönsam (Svenska Spel – Bokslutskommuniké 2024).

Ekonomiska och sociala konsekvenser

När Casino Cosmopol i Stockholm stängde den 25 april 2025 förlorade omkring 240 personer sina arbeten (SVT Nyheter Stockholm, 25 april 2025). Tidigare nedläggningar i Göteborg och Malmö hade redan påverkat ytterligare cirka 200 anställda – ungefär 120 i Göteborg och 80 i Malmö – enligt uppgifter från Svenska Spel (SVT Nyheter, 24 januari 2024).

Men effekterna av nedläggningarna stannar inte vid de direkta arbetstillfällena. Det finns en oro för att även kringnäringar – såsom hotell, restauranger och transporter – påverkas negativt, särskilt i städer där kasinot varit ett återkommande besöksmål.

Ett konkret exempel är Sundsvall, där företrädare för hotellbranschen redan 2020 uttryckte oro över att en nedläggning skulle leda till minskad beläggning (ST.nu, 7 juni 2020).

Ett socialt rum försvinner

Casino Cosmopol i Stockholm har under sina över 20 år i drift varit mer än bara en plats för spel. Många besökare har sett kasinot som en plats för social interaktion, där vänner och familj samlats för att delta i pokerturneringar, spel, underhållning och gemenskap. För vissa äldre gäster och återkommande besökare har det även fungerat som ett tryggt, reglerat sammanhang med legitimeringskontroll och säkerhetsövervakning.

Svenska Spel har beskrivit stängningen som ett historiskt skifte (SVT Nyheter, 25 april 2025).

Stängningen av kasinot innebär att dessa former av möten och samvaro riskerar att försvinna, utan att ersättas med andra motsvarande fysiska alternativ. Det finns en oro för att avsaknaden av sådana mötesplatser kan leda till ökad isolering för vissa grupper.

Ökad risk för oreglerat spelande

När ett kontrollerat och reglerat spelrum stängs ner lämnas ett vakuum efter sig. Polisen uttrycker oro för att svartklubbar och illegal spelverksamhet ska ta plats där staten tidigare haft kontroll. Enligt polisens presstalesperson Ola Österling finns redan idag ett antal illegala spelklubbar i Stockholmsområdet, och vinsterna därifrån misstänks finansiera organiserad brottslighet (Mitt i Stockholm, 22 april 2025).

Enligt Folkhälsomyndighetens studie Swelogs 2021 har omkring fyra procent av Sveriges vuxna befolkning någon form av spelproblem (Folkhälsomyndigheten – Swelogs).

När spelandet flyttar till oreglerade miljöer förlorar samhället verktygen att upptäcka, stötta och skydda utsatta spelare.

Digitalisering ersätter inte allt

Regeringen motiverar avvecklingen av statliga kasinon med att spelmarknaden i allt större utsträckning har blivit digital. Enligt Spelinspektionens årsredovisning för 2023 har andelen spel som sker online ökat, vilket speglar förändrade konsumtionsmönster (Spelinspektionen – Årsredovisning 2023).

Men digitaliseringen medför egna risker. Trots verktyg som Spelpaus och licenskrav är det fortfarande relativt enkelt för spelare att ta sig till olicensierade aktörer, där insyn, säkerhet och spelansvar ofta saknas.

Svenska Spel har i sin års- och hållbarhetsredovisning för 2023 betonat vikten av att förstärka skyddsnätet i takt med digitaliseringens framväxt. De framhåller särskilt behovet av nya verktyg för självkontroll, ansvarstagande och stöd till spelare i riskzonen (Svenska Spel – Års- och hållbarhetsredovisning 2023).

Till skillnad från det fysiska kasinot sker casinospel online ofta i avskildhet, vilket kan göra det svårare att upptäcka problematiska spelmönster. Det väcker frågor om hur samhället bäst följer med i en digital utveckling där spelandet blir allt mer osynligt.

En ny spelordning tar form

När staten lämnar den fysiska kasinomarknaden förändras spelandets förutsättningar i grunden. Trygghet, reglering och sociala mötesplatser ersätts i allt högre grad av digitala alternativ. Vilka effekter detta får på lång sikt – för spelare, näringsliv och folkhälsa – återstår att se.

Samtidigt växer oron för att oreglerade alternativ, såsom svartklubbar och illegal spelverksamhet, ska ta plats där den statliga kontrollen försvinner.

Karin Enström (M), ny ordförande i riksdagens utrikesutskott vid intervjutillfället 2011, såg EU-samarbetet som Sveriges viktigaste säkerhetspolitiska verktyg. I en intervju under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen lyfte hon även Afghanistan, stridsgruppernas framtid och relationen till Ryssland som avgörande utrikespolitiska utmaningar.

Denna artikel bygger på en intervju som ursprungligen publicerades i januari 2011 på makthavare.se, och som idag endast finns tillgänglig via Wayback Machine.

Ett starkare EU för ökad säkerhet

För Karin Enström var det europeiska samarbetet den mest centrala byggstenen i svensk utrikespolitik. Hon betonade vikten av att utveckla samarbetet inom flera områden:

– Den allra främsta är att göra Europasamarbetet bättre. Det är vår främsta säkerhetsbyggande struktur. Det är också den där vi kan bli mer aktiva och göra bättre saker, sa hon.

Hon lyfte även vikten av att ställa krav på länder som Ryssland, Tunisien och Vitryssland, samt att förbättra EU:s strukturer för krishantering och resurspooling.

Afghanistan – Sveriges största internationella engagemang

Sveriges insats i Afghanistan lyftes särskilt fram som ett mycket omfattande och komplext åtagande:

”Det är vårt största åtagande, både ekonomiskt och personellt. Det är ett stort åtagande och det är bland det svåraste som vi gett oss in på, både som land och som internationellt samfund.”

Enström beskrev engagemanget som både tungt och långsiktigt, där Sverige bar ett ansvar såväl militärt som utvecklingspolitiskt.

Försvar och utrikespolitik allt mer sammanflätade

Efter åtta år i försvarsutskottet bytte Enström då fokus till utrikespolitiken – men gränsen mellan de två var i praktiken allt svårare att dra.

– Det är ju som du säger, det är svårt att se exakt var skiljelinjen går. […] Det har naturligtvis med globaliseringen att göra, det har med vår litenhet jämfört med resten av världen och vårt beroende. Och det innebär att allt vi gör utomlands får implikationer på oss här hemma i Sverige.

Hon ansåg ändå att det fanns ett värde i att hålla isär utskotten, eftersom försvarsfrågor ofta rör beredskap och operativa frågor, medan utrikespolitiken är bredare och omfattar exempelvis mänskliga rättigheter och utvecklingspolitik.

EU:s stridsgrupper – behöver reformeras för att fungera

Under våren 2011 stod Nordic Battlegroup (NBG) i beredskap, men frågan kvarstod: varför hade EU:s stridsgrupper aldrig använts? Enström pekade på behov av reformer inom både beslutsfattande och finansiering:

– Jag tror att det finns en hel del för både oss och EU att göra. Se över och ha en noggrann genomgång över var kan det vara aktuellt att använda dem för att de inte ska vara så fastlåsta beslutsmässigt.

Hon beskrev även själva grundidén:

– Dessutom var väl idén från början att det skulle vara en ganska exklusiv resurs. När man inte kan lösa på något annat sätt, så är den en brandkårsstyrka. Antingen hela eller i delar.

Enström såg en möjlig islossning i och med Lissabonfördraget och utvecklingen av EU:s gemensamma utrikestjänst.

Ryssland – en ständig faktor i svensk säkerhetspolitik

Slutligen diskuterade Enström relationen till Ryssland, ett land som förblev centralt för Sveriges säkerhetspolitiska överväganden.

– Ryssland är ett gigantiskt grannland och det kommer alltid att vara en faktor för oss både när det gäller säkerhetspolitik, men också när det gäller många andra frågor.

Hon uttryckte oro för den auktoritära utvecklingen i landet och dess brister i yttrandefrihet och mänskliga rättigheter, men betonade samtidigt vikten av dialog och samarbete:

– Vill vi komma åt allt från energisäkerhet till miljöproblem i Östersjön så måste vi samarbeta med alla strandstater, inklusive Ryssland.

Originalintervjun publicerades i januari 2011 och finns idag endast tillgänglig via Wayback Machine.

Nikotinpåsar – också kallade vitt snus – har snabbt blivit en miljardmarknad både i Sverige och internationellt. Samtidigt växer oron över ökad ungdomsanvändning och marknadsföring riktad mot nya målgrupper. Medan Sverige valt reglering framför förbud skärper flera andra länder tonen. Vad händer med marknaden när hälsa, industri och politik kolliderar?

Global tillväxt driver intresset

Nikotinpåsar har på kort tid etablerat sig som en ny nikotinkategori – tobaksfri, men beroendeframkallande. Marknaden värderades till över fem miljarder dollar 2024 och väntas femfaldigas till 2030 (Grand View Research).

USA har snabbt blivit den största marknaden sett till efterfrågan, där försäljningen tros skjuta i höjden till nästan 50 miljarder dollar inom ett decennium (GlobeNewswire). Även om produkterna främst utvecklats i Norden har den amerikanska marknaden nu en avgörande roll i den globala tillväxten.

Sverige: Ökande användning bland unga vuxna

Sverige har länge haft en snustradition, men de tobaksfria påsarna har snabbt tagit över stora delar av marknaden. Under 2024 omsatte branschen drygt 475 miljoner dollar – och kurvan pekar brant uppåt (Grand View Research).

Enligt Folkhälsomyndigheten använder 15 procent av kvinnor i åldern 16–29 vitt snus dagligen, en ökning från 10 procent år 2022. Motsvarande siffra för män har stigit från 5 till 11 procent (Folkhälsomyndigheten).

Enligt e-handelsdata från Snuset.se närmar sig vitt snus nu traditionellt snus i nätförsäljningen, vilket visar på skiftande konsumentvanor.

Olik reglering

Ländernas syn på produkterna skiljer sig kraftigt. I januari 2025 godkände amerikanska FDA 20 nikotinpåsar från varumärket ZYN – ett avgörande steg mot bredare acceptans i USA (FDA).

I motsatt riktning gick Frankrike, som förbjöd nikotinpåsar helt i februari med hänvisning till växande användning bland minderåriga (Euronews).

Sverige har infört reglering av vitt snus. Sedan 2022 krävs anmälan till kommunen för försäljning, och åldersgränsen är 18 år. En statlig utredning (SOU 2024:23) föreslår nu ytterligare skärpningar – bland annat att nikotinhalten i produkterna begränsas till högst 12 mg/g samt att varje förpackning ska innehålla minst 20 portioner (Regeringen.se).

Ungdomar alltmer i fokus

En växande användning bland unga syns både i Sverige och internationellt. I USA nästan fördubblades användningen bland tonåringar mellan 2023 och 2024 (Washington Post).

I Sverige pekar myndigheter på samma trend – särskilt bland tjejer – och kopplar ökningen till smaksättning och tillgång (Folkhälsomyndigheten). Karolinska Institutet varnar för att produkterna marknadsförs som tobaksfria, men ofta innehåller höga nikotinhalter och smaker som tilltalar unga (KI).

Tobaksindustrin bakom tillväxten

Bakom den snabba tillväxten står globala tobaksbolag med stora investeringar i segmentet. Philip Morris International förvärvade Swedish Match under 2022–2023 och har sedan dess satsat stort på att etablera varumärket ZYN internationellt, särskilt på den amerikanska marknaden.

Även de största aktörerna på marknaden har börjat signalera oro över utvecklingen. Altria, som säljer nikotinpåsar under varumärket on!, har varnat för hur oreglerade produkter underminerar konkurrensen och skapar en parallellmarknad utan kontroll. Samtidigt har British American Tobacco storsatsat på varumärket VELO, som snabbt blivit en central del av bolagets globala portfölj av rökfria nikotinprodukter.

Framtiden: Expansion möter motstånd

Trots stark tillväxt står produkterna inför motreaktioner. Flera folkhälsoexperter menar att smaksättningar och marknadsföring bör begränsas. I Sverige diskuteras nu ytterligare åtgärder som nikotinfria skolmiljöer och åtgärder för att minska ungas exponering (Folkhälsomyndigheten).

Hur lagstiftare, näringsliv och konsumenter svarar på utvecklingen avgör hur nikotinpåsarnas roll kommer att se ut – både på den svenska marknaden och globalt.

Enligt Makthavare.se, en sajt som numera är nedlagd/omgjord.

I december 2015 rapporterade Makthavare om att Sverigedemokraternas ordförande i Sollentuna, Josefin Helander, trots löften om avgång efter att ha avslöjats med rasistiska nätkommentarer, valt att sitta kvar på sina politiska uppdrag.

Det var redan under våren samma år som Expressen, i samarbete med Researchgruppen, avslöjade att Helander uttryckt sig med hat, hot och grova förolämpningar på högerextrema sajter som Politiskt Inkorrekt, Avpixlat och Exponerat. Bland annat kallade hon flyktingar för ”asylparasiter” och skrev om att ”den dagen man börjar riva moskéer blir verkligen en dag att fira”.

I samband med avslöjandet uppgav Helander – som vid tidpunkten även var nämndeman i Attunda tingsrätt och ledamot i Sollentunas kommunfullmäktige – att hon omedelbart skulle avgå från alla politiska uppdrag.

Fortsatte trots löftet – nu som obunden

Men någon avgång blev aldrig av. Istället valde Helander, som senare bytte efternamn till Josefin Larsson, att sitta kvar i fullmäktige – nu under beteckningen ”obunden”. Sedan dess har hon inte deltagit i ett enda av de sex sammanträden som hållits i Sollentuna kommunfullmäktige.

Trots den totala frånvaron har Larsson fortsatt lyfta arvode – totalt cirka 7.500 kronor före skatt.

Makthavare.se har vid flera tillfällen försökt nå Josefin Larsson för en kommentar, men utan framgång.

Originalkälla och tillgänglighet

Denna artikel är baserad på en publicering från den numera nedlagda sajten Makthavare.se. Originalartikeln, som skrevs av Jonas Lundgren, finns endast att nå via Wayback Machine.

Enligt Jonas Morian på Makthavare.se, som numera är nedlagd/omgjord.

I augusti 2011 avslöjade Makthavare.se att Sverigedemokraterna planerade att arrangera en internationell konferens om islam och islamisering i Sveriges riksdag under hösten. Efter att nyheten blev offentlig skedde flera förändringar, och det senaste beskedet var att konferensen, som vissa partiföreträdare tidigare förnekat kännedom om, ställdes in.

När Makthavare.se kontaktade riksdagens lokalbokning för att bekräfta användningen av andrakammarsalen, som hade bokats redan i januari, fick redaktionen beskedet att bokningen nyligen hade avbokats av Sverigedemokraternas riksdagskanslichef Mikael Valtersson. Enligt uppgift berodde avbokningen på att de inbjudna huvudtalarna hade blivit indisponibla.

Trots detta har Makthavare.se utan framgång försökt få en kommentar från Kent Ekeroth, den person som ursprungligen bokade lokalen.

Förändrade besked om konferensen

I ett mejl till Makthavare.se uppgav Kent Ekeroth att bokningen av lokalen endast var preliminär och att den redan i maj hade avbokats på grund av schematekniska problem. Han betonade också att konferensen inte var inställd, utan endast uppskjuten.

Vid en intervju med Expo.se bekräftade Sverigedemokraternas pressansvarige Martin Kinnunen att Ekeroth bokade en lokal i våras och att det fanns planer på en konferens, men att den fortfarande var på idéstadiet. Han uppgav även att han inte visste exakt vad konferensen skulle handla om, men att ämnet islamisering mycket väl kunde ha varit en del av planerna.

Ny information från Ekeroth

I ett nytt mejl och på sin blogg uppgav Kent Ekeroth att konferensen avbokades långt innan Breiviks terrordåd, och att anledningen var att en av de planerade talarna från USA inte kunde delta vid det aktuella datumet. På bloggen försäkrade han också att konferensen fortfarande var planerad, även om något nytt datum ännu inte fastställts.

Makthavare.se noterade dock att enligt redaktionens källor skedde ingen avbokning förrän efter att nyheten om konferensen blev uppmärksammad. Denna diskrepans mellan uppgifterna från Ekeroth och de uppgifter som framkom genom redaktionens granskning väckte frågor om Sverigedemokraternas kommunikation kring evenemanget.

Originalkälla och tillgänglighet

Denna information baseras på en artikel från Makthavare.se, som numera är nedlagd. Artikeln är endast tillgänglig via Wayback Archive.